Meningen med våra liv är våra relationer. Vi har relationer till allting, maten vi äter, kläderna vi går i, huset vi bor i, staden vi lever i, värderingarna vi har. Allting i livet är relationer och det är en av grundstommen i att vara människa.
Ingen människa ska vara ensam
Man skulle kunna säga att vi faktiskt är beroende av varandra. Någon måste vara lärare i skolan, en annan måste arbeta i affären där vi handlar vår mat, och någon måste odla maten. Vi är beroende av varandra och skapade att umgås med varandra den som tror att människan ska vara ensam den människan lever mer i sina sår än i relationerna. Andlig utveckling är den sunda relationen du har till alla dina relationer.
Vi har många relationer och roller i livet
Som andlig lärare har jag lärt mig en sak. Eleven måste se mig som sin lärare för det är min uppgift och min roll att lära ut något. Därför ska de se läraren i mig och då vet jag också att eleven verkligen vill lära av mig.
En del ser en faster eller mamma i mig
Men det är en onaturlig relation, ser du en faster i mig eller att jag är lik en mamma då ser du inte mig som lärare. Mig, jag Solkarina, då ser du ett mönster eller en prägling du bär inom dig. Hur kan du lära dig något om du ser en mamma och inte en lärare? Människor som fastnar i relationer och inte kommer vidare är just de människorna som inte ser andra människor för vad de faktiskt är. De ser istället sin egen ryggsäck speglad i människor de möter.
Det är oärligt både mot din lärare och mot din faster, mamma, pappa eller vad du liknar din lärare med.
Fundera en stund på hur du ser på dina vänner, dina arbetskamrater och vad de väcker för känslor och tankar hos dig. För det kan hindra dig från att se människor från vilka de verkligen är eftersom du ser dem genom ditt eget förnuft. Vi har olika roller i livet men en lärare är en lärare, en mamma en mamma och en faster en faster.
Vad är ditt behov? Egenligen?
Är det en mamma, pappa, vän, faster, moster, morbror, farbror eller lärare du behöver?